Etusivu - opetusministeriön verkkolehti
Julkaistu 14.6.2012  

Tiedefoorumissa pohdittiin tieteen roolia ja vaikuttavuutta

Luova Eurooppa -ohjelma hahmottumassa

Tilastoja ja trenditietoa koulutuksesta

Taidetoimikunnilta apurahoja ja avustuksia

Oppilaat liikkumaan välitunneilla

Kansanedustajat kysyvät - valtioneuvosto vastaa

Virityksiä kansalaisyhteiskunnasta

Työryhmiä ja toimeksiantoja

Uusia julkaisuja

Resumé på svenska

< Etusivulle

Resumé på svenska

Vetenskapsforumet dryftade vetenskapens roll i samhället


Vetenskapsforumet ordnas av undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Akademi och handlade i år om dialogen mellan vetenskap och samhälle samt vetenskapens roll i politisk-ekonomiska kriser.

Generaldirektören vid Finlands Akademi Heikki Mannila närmade sig temat genom att fundera över hur vetenskapens verkningsfullhet. Mannila menar att verkningsfullheten bör vara ett klart mål för vetenskapen, trots att det inte alltid är lätt.

Undervisningsminister Jukka Gustafsson betonade i sitt tal såväl beslutsfattares som forskares ansvar i fråga om dialogen mellan vetenskap och samhälle.

– Dialogen mellan vetenskap och samhälle är en värdefull och oundviklig bro som bör förstärkas. Det här betyder att vi beslutsfattare måste kunna utnyttja den forskningsdata som vi får ännu bättre. Å andra sidan bör ni forskare vara aktiva och kunna kommunicera på ett sådant sätt att forskningsinformationen når fram till beslutsfattarna i rätt tid. Timingen är viktig, sade Gustafsson.

Vetenskapsforumet ordnades för sjunde gången. En upptagning av seminariet hittar du på  Finlands Akademis webbplats.

Till början

EU:s nya program Kreativa Europa tar form


De nuvarande stödprogrammen för kultur- och av-områdena - Kultur, Media- och Media Mundus -programmen går samman till programmet Kreativa Europa år 2014. Jämfört med de tidigare programmen är det nya programmet mer flexibelt utgår i högre grad från den som söker understöd.

Kulturministrarna godkände vid rådets möte i maj en partiell allmän riktlinje om förslaget till förordning om inrättande av programmet "Kreativa Europa". Ärenden som ännu bör överläggas är finansieringen av programmet och kommissionens förslag om lånegaranti för kultur- och kreativa branscher. Nu skall Europaparlamentet ge sitt utlåtande, inklusive ändringsförslag.

Kommissionen har som mål att programmets första ansökningar kan skickas in nästa år. De första projekten inom ramarna för programmet Kreativa Europa kan starta tidigast 2014. Programmet är i kraft 2014-2020.

Programmet bygger på tre programområden, vilka är programområden för kultur och media samt ett sektorsövergripande programområde.

Programmets huvudsakliga mål är att främja kulturell mångfald och stärka den kulturella och den Kreativa sektorns konkurrenskraft. I programmet föreslås ett budgetanslag på 1,8 miljarder euro.



Till början

Statistik och trendinformation om utbildning


Utbildningsstyrelsens årsbok för utbildningsstatistik visar en ökning i yrkesutbildningens studerande- och examensantal. Antalet grundskolor har dock sjunkit och utbudet på valbara kurser har blivit snävare.

I årsboken finns för första gången också resursinformation om den grundläggande utbildningens elevvård. Det behövs mera resurser på de flesta håll, t.ex. uppfylls det rekommenderade antalet heltidsanställda läkare inte på ett enda ställe. Situationen i de svenskspråkiga skolorna är en aning bättre än i de finskspråkiga.

Typiskt för den svenskspråkiga utbildningen är att elevantalet är större än antalet barn som har registrerats som svenskspråkiga. A1-språket är för de flesta svenskspråkiga elever finska. År 2010 valde 84 procent av eleverna i årskurs 3 finska som A1-språk. Resten läste engelska som A1-språk. Språkvalen avviker således totalt från valen i de finskspråkiga skolorna. I de finskspråkiga skolorna väljs det andra inhemska språket mycket sällan som A1-språk.

Åldersklassen 16-18 åringar som gick ut den svenskspråkiga grundläggande utbildningen var som störst åren 2007–2008 och minskade inte heller nämnvärt under slutet av årtiondet. Enligt prognosen kommer åldersklassen att minska ända fram till år 2018.

När åldersklassen som väljer svenskspråkig utbildning prognostiseras beaktar man att det finns unga som är registrerade som finskspråkiga, men i praktiken är tvåspråkiga, och som väljer svenskspråkig skola. I antalet sökande till svenskspråkig utbildning i den gemensamma ansökan år 2011 skedde praktiskt taget ingen förändring jämfört med föregående år, men antalet sökande till gymnasiet minskade samtidigt som antalet sökande till yrkesutbildning ökade.

År 2010 fanns det 37 svenskspråkiga gymnasier och vid dessa 7 000 studerande. Inom yrkesutbildningen studerade 7 300 studerande. Svenskspråkig yrkesutbildning anordnades år 2011 av 14 utbildningsanordnare.

Källa: Utbildningsstyrelsen

Årsbok för utbildningsstatistik 2011 (pdf, på finska med svenskspråkigt förord och sammandrag)

Till början

Konstkommissionerna delade ut över 30 miljoner euro i stipendier och understöd


Centralkommissionen för konst och konstkommissionerna understödde förra året konstnärlig verksamhet med totalt över 33 miljoner euro. Merparten, drygt 30 miljoner euro är stipendier och understöd som delas ut på basis av ansökningar. Besluten fattas inom nio kommissioner för olika konstområden och regionala kommissioner. Därutöver fattas beslut inom stipendiekommissioner för litteratur och bildkonst.

Kommissionerna delar årligen även ut priser samt anställer läskonstnärer och konstprofessorer. De regionala konstkommissionerna har dessutom olika projekt som främjar konst och upprätthåller konstnärsresidenser utomlands där finländska konstnärer kan ansöka om att få arbeta.

Konstkommissionerna stöd är 0,6 procent av statens utgifter och 7,5 procent av konst- och kutlurbudgeten. Stöden för scenkonst och tonkonst växte mest. Den proportionellt största tillväxten var inom cirkus- och mediekonst.

Källa: Centralkommissionen för konst

Understöd av Centralkommissionen för konst 2011 (pdf, finska och engelska):

Till början

Rörliga raster i skolan


Rasterna ger ett utmärkt tillfälle att röra på sig varje dag. Lågstadiebarn spenderar 3-5 timmar per dag på raster. Rörlighet på rasterna förbättrar barnens arbetsenergi och mobbning förkommer i mindre grad. Nyttan av att röra på sig är med andra ord omfattande.

Föreningen Ung i Finland samt distriktsorganisationerna inom idrott förverkligar under hösten 2012 en kampanj för att eleverna inom den grundläggande utbildningen mera aktivt skall röra på sig på rasterna. Man erbjuder bl.a. en utbildning för elever i årskurserna 5-6, samt högstadieelever där eleverna lär sig att agera som aktiva initiativtagare för lek och olika former av rörliga spel. Under utbildningen, som räcker 2 x 1,5 timme leker man olika lekar, lär sig om att leda en grupp samt att agera ledare för en lek. Man gör instruktionsövningar och planerar den egna skolans rastmotion.

Till början

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar


De ursprungliga spörsmålen hittar du på riksdagens webbplats.

Hobbysedlar för unga

Riksdagsledamot Risto Kalliorinne (vänst.) föreslår hobbysedlar för att förbättra mindre bemädlade ungas möjligheter till hobbyverksamhet.

Minister Arhinmäki svarade på spörsmålet och konstaterar att förslaget är värt att utreda, men att det är en utmaning att genomföra.

I fråga om utbudet av hobbymöjligheter berör detta kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken, i fråga om bedömningen av den sociala ställningen och stöden samt genomförandet berör det social- och hälsovårdens förvaltningsområde, i fråga om eventuella dataskydds- och andra juridiska frågor berör det justitieministeriets förvaltningsområde samt i fråga om beskattningsfrågor berör det finansministeriets förvaltningsområde.

Hobbyer och delaktighet bland mindre bemedlade barn och unga är enligt Arhinmäki oberoende en fråga som kommer att vara aktuell även framöver bl.a. genom arbetsgruppen som begrundat konstens och kulturens tillgänglighet samt i samband med reformen av idrottslagen.

Barns och ungas lika möjligheter att delta i kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet har skrivits in i det färska Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet för 2012-2015. Ifrågavarande mål är en av programmets nio strategiska målsättningar. Understöden i anslutning till programmet har betydelse för anordnadet av hobbyverksamhet.

Arhinmäki har för egen del på många sätt fäst uppmärksamhet vid att minska den samhälleliga olikvärdigheten och utslagningen inom kultur-, idrotts- och ungdomspolitikens område. Framöver kommar man vid beviljandet av understöd för riksomfattande kulturevenemang kommer man alltså att fästa uppmärksamhet vid utöver evenemangets kulturella betydelse, även dess tillgänglighet samt vid om man genom understödet kan påverka evenemangets prisnivå och möjligheten att även ordna gratisevenemang. Det är också skäl att granska utvecklingen av vissa andra stödformer på ett motsvarande sätt.

Till idrottsorganisationer som får statsunderstöd sände ministeriet nyligen en enkät där man begärde uppgifter om bland annat vilka åtgärder grenförbundet vidtagit för att mindre bemedlade personers deltagande i idrotten skulle vara möjligt så att ekonomiska faktorer inte hindrar utövandet av hobbyn.

Skriftligt spörsmål 304/2012

Identifiering av unga som löper risk att marginaliseras

Riksdagsledamöterna Lenita Toivakka (saml.) och Sofia Vikman (saml.) undrar vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att man så snabbt som möjligt ska kunna identifiera och förmedla information i elektronisk form om sådana unga personer som löper risk att marginaliseras. Enligt representanterna borde man också i Finland skapa ett system för att underlätta detta.

I frågan hänvisar man till systemet med "Verwijsindex" i Nederländerna. Enligt minister Arhinmäki, som svarade på spörsmålet, har undervisnings- och kulturministeriet bekantat sig med med systemet. När man år 2010 förberedde en ändring av ungdomslagen genom att införa ändringar i det mångprofessionella nätverket och det uppsökande ungdomsarbetet, vilka var förpliktande för kommunerna, tvingades man koncentrera sig på frågor i anslutning till informationsöverföringen. Man ville på ett avgörande sätt förbättra myndigheternas möjligheter att utbyta information i syfte att hjälpa utsatta ungdomar. Det bestämdes att det mångprofessionella nätverkets uppgift bl.a. är att främja sammanjämkandet av tjänster som omfattar unga, att planera och att effektivisera de gemensamma förfarandena för att unga ska söka sig till tjänster som är avsedda för dem. Samma gäller ökade möjligheter för unga att vid behov gå över från en tjänst till en annan liksom också främjandet av informationsutbyte när man ordnar tjänster för unga.

Man behandlade också frågan om hur det uppsökande ungdomsarbetet behandlar information om en ung person. När man förberedde stadgandena i ungdomslagen kunde man konstatera att ett anmärkningsvärt problem var att myndigheterna i Finland inte använder sig av personuppgiftslagens möjlighet att uttryckligen av den unga personen eller av vårdnadshavaren be om samtycke för att utlämna information.

I den första rapporten från arbetsgruppen för de ungas samhällsgaranti fäster man uppmärksamhet vid att man på ett bredare plan och i samband med utvecklandet av tjänster för unga bättre ska utnyttja dels kunskap som man har om ungas levnadsförhållanden, dels uppgifter från olika informationssystem. I det fortsatta arbetet koncentrerar sig arbetsgruppen på processer och praxis som omfattar tjänster till unga. Sannolikt dyker det då upp frågor i anslutning till informationsöverföringen vilka tarvar begrundan och lösningar.

Enligt Arhinmäki är der för tidigt att ta ställning till om det finns ett behov att bygga upp ett informationstekniskt system. Om man på basis av respons från anställda inom det uppsökande ungdomsarbetet eller utgående från nuvarande lagstiftning och dess funktion i kommunerna uppdagar ett behov att ta fram ett system som i Nederländerna har undervisnings- och kulturministeriet viss beredskap att inleda arbetet.

Arhinmäki betonar att regeringen anser det mycket viktigt att allt som är möjligt görs för att minska risken för ungdomar att marginaliseras och för att stärka de ungas delaktighet i samhället. På grund av detta verkställs samhällsgarantin, som har skrivits in i regeringsprogrammet, på ett brett plan inom olika verksamhetsområden och i olika samfund; arbetet med samhällsgarantin har kommit väl igång. I det här skedet prioriteras utbyggnaden av det uppsökande ungdomsarbetet och verkstadsverksamhet för unga så att dessa som en del av de ungas samhällsgaranti omfattar hela landet.

Skriftligt spörsmål 311/2012

Till början

Tema: Unga i medborgarsamhället

Månadens temakolumn är skriven av Panu Artemjeff och handlar om marginalisering, attityder och hur man kan få till stånd en ändring. En viktig poäng i fråga om attityder är att det inte nödvändigtvis alltid går att ändra på dem. Goda redskap är samverkan, kunskap och att göra saker tillsammans, men enligt många forskare är människan oftast inkapabel att lyssna till åsikter som avviker från deras egna. Därför är det enligt Artemjeff bättre att rikta in sig på verksamhet och handlingar. Det är viktigare att få människor att agera rätt än att veta vad som rör sig i deras huvuden. En bra lagstiftning kan till exempel förhindra utslagning.

Panu Artemjeff arbetar med likvärdighetsärenden vid inrikesministeriets rättsenhet.

 • Tidigare artiklar i ämnet
• Tidigare artiklar i serien  Kansalaiset - Medborgare
• Feedback om temaspalten skickas till redaktören  monica.melen-paaso@minedu.fi  


Till början

Arbetsgrupper och uppdrag

Arbetsgrupp bereder utvecklandet av studiestödet

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda studiestödets strukturella utveckling. Arbetsgruppen har som uppgift att bereda sådana ändringar i studiestödet som förbättrar studiestödets utnyttjandegrad och möjliggör målinriktade och gedigna studier samt utexaminering på utsatt tid.

Arbetsgruppen har som uppgift att dryfta bl.a. en nivå på stödet som möjliggör studier på heltid, möjligheter att utveckla stöd i pengaform, att förbättra studielånets brukbarhet, sporrande faktorer i studiestödet samt behov av att utveckla studiestödet för studerande på andra stadiet.

Ordförande för arbetsgruppen är konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen vid undervisnings- och kulturministeriet. Förutom tjänstemän har arbetsgruppen en bred respresentation från studentorganisationer samt en medlem från alla regeringspartier. Arbetsgruppens förslag blir färdiga senast vid utgången av 2012.

Bakgrunden till att arbetsgruppen tillsattes är regeringens ställningstagande i samband med rambeslutet i mars. Enligt ställningstagandet skall studiestödet genomgå en kostnadsneutral reform som trädet i kraft från och med ingången av 2014. Målet med reformen är att studerande utexamineras snabbare genom att förbättra studiestödets sporrande effekt.

Understöd till reparationsprojekt utvärderas i grupp

En utvärderingsgrupp har tillsatts för att utvärdera ansökningar om anläggningsprojekt och reparationer som gäller byggen. Gruppen tillsätts om stöd för Närings- trafik- och miljöcentralerna, som fungerar som statsunderstödsmyndigheter.

Arbetsgruppen är tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet och ger utlåtanden om bl.a. fukt- och mögelskador i läroanstalter och utrymmen för social- och hälsovård. Ordförande för arbetsgruppen är programchefen Juhani Pirinen vid miljöministeriet.

Till början

Nya publikationer


Vuosikatsaus 2011 
Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:24

Årsöversikten samlar evenemang och statistik

Undervisnings- och kulturministeriets årsöversikt, resultat och statistik finns nu samlade i årsöversikten för 2011.

Årsöversikten publiceras även på svenska och engelska så snart som möjligt.

 

Webbtjänsten Kultur för alla publicerade en guide om åtkomlig information

En guide som riktar sig till kulturaktörer och som handlar om kommunikation har publicerats på webbplatsen Kultur för alla.

Guiden riktar sig särskilt till kulturaktörer som ansvarar för kommunikation. Meningen med guiden är att tipsa om hur man sköter en kulturorganisations kommunikation så att man når så många som möjligt. Guiden har sammanställts av kulturproducenten Outi Salo.

Till början

Sivun alkuun Sivun alkuun
Lähetä juttu Lähetä juttu
Tulosta Tulosta

Etusivu ilmestyy
kerran kuussa.
http://www.minedu.fi/etusivu
Tilaa Etusivu
ISSN 1458-8056
Päätoimittaja:
jaana.luostarinen@minedu.fi
Toimitussihteeri:
liisa.heikkila@minedu.fi
Opetus- ja kulttuuriministeriö
Viestintäyksikkö
PL 29
00023 Valtioneuvosto
Copyright 
Opetus- ja kulttuuriministeriö

webmaster@minedu.fi