Utredningspersoner föreslår att föräldrarnas utbildningsbakgrund används då man slår fast finansieringen av den grundläggande utbildningen
Utredningspersoner som har dryftat indikatorer som beskriver utmaningar i skolornas
verksamhetsmiljö föreslår en ny finansieringsmodell där syftet är att ta i beaktande
utbildningsbakgrunden hos elevernas föräldrar. Den nya utbildningsindikatorn skall enligt förslaget
basera sig på antalet kommuninvånare i åldern 30-54 som inte har avlagt examen efter grundskolan.
Utredningen hör ihop med regeringens målsättning att motverka skolornas differentiering och
minska skillnader mellan befolkningsgrupper i fråga om inlärningsresultat. Skillnaderna mellan
olika skolor har vuxit kraftigt under 2000-talet och regeringen har som mål att halvera
skillnaderna fram till 2020. Målet är att finansieringen för den grundläggande utbildningen
framöver i högre grad en nu skulle basera sig på indikatorer som beskriver den grundläggande
utbildningens verksamhetsmiljö, t.ex. invandrarnas andel av befolkningen, den vuxna befolkningens
utbildningsnivå samt arbetslöshetsnivån.
Enligt utredningspersonerna har det framkommit att inlärningsresultaten differentieras i
skolor som ger grundläggande utbildning, och att denna differentiering har ett uppenbart samband
med föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utredningspersonerna forskningsprofessor Ritva Jakku-Sihvonen
och specialforskare Jorma Kuusela överräckte sin rapport till undervisningsminister Jukka
Gustafsson den 28 maj.
– Skolornas differentiering är ett av de största problemen inom utbildningspolitiken idag.
Att ta verksamhetsmiljön i beaktande i finansieringen är enligt min mening nödvändigt för att vi
skall kunna ge alla barn det stöd de behöver i skolan och att trygga alla barns likvärdiga
rättigheter och möjligheter, sade undervisningsminister Gustafsson.
I reformen av statandelssystemet, som kör igång under sommaren 2012, skall statsandelen för
den grundläggande utbildningen enligt utredningsmännen även framöver grunda sig på elevantal och de
förhöjningar som bestäms kommunvis. Enligt utredningspersonerna bör det dyrare priset för
undervisningen i de högre klasserna i den grundläggande utbildningen även i fortsättningen beaktas
då statsandelen bestäms.
Publikationen
Dags för
grundläggände utbildning. Utredning om indikatorer som beskriver skolornas
verksamhetsmiljö
---
Ytterligare information:
- Specialmedarbetare Aleksi Kalenius, tfn 040 125 1032
Utredningspersonerna:
- Ritva Jakku-Sihvonen, tfn 0295 3 31078
- Jorma Kuusela, tfn 0295 3 31113
Kommunernas statsandelssystem består av statsandelen för basservice, som förvaltas av
finansministeriet samt av statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet, som förvaltas av
undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringssystemet för undervisnings- och kulturväsendet
fungerar som en del av kommunernas statsandelssystem och täcker även anordnare av privat utbildning
och samkommuner. Den finansiering som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet för
förskole- och grundläggande undervisning gäller sådan verksamhet som inte täcks av den kommunala
åldersklassbaserade statsandelen som förvaltas av finansministeriet.