Av de unga i åldern 15–29 år som stod utanför arbetsmarknaden och utbildning hade 32 000 enbart examen på grundstadiet. Knappt 40 procent av dem hade efter uppföljningsperioden på fem år fortfarande samma ställning.

I undersökningen avses med utanförskap att de unga varken studerar eller arbetar. De är inte heller arbetslösa arbetssökande, pensionerade eller fullgör beväringstjänst eller är familjelediga. Därmed faller de också utanför samhällets tjänster.

Ministrarna tackar arbetsgruppen för undersökningen, som ger en grundligare bild av det mycket diskuterade fenomenet.
- Antalet ungdomar utanför studier och arbete motsvarar det som tidigare antagits, men i och med undersökningen vet vi också bättre vilka dessa ungdomar är, konstaterade ministrarna Sinnemäki och Wallin.

Brist på utbildning marginaliserar

Utbildning efter grundskolan minskar tydligt riskerna för utanförskap eller arbetslöshet. Risken att bli utanför är nästan tredubbel för ungdomar som bara har utbildning på grundstadiet jämfört med dem som fått yrkesutbildning på mellanstadiet. Även risken för arbetslöshet är störst för dem som bara genomfört grundstadiet.

- Det är ytterst viktigt att det för varje ung person hittas en studieplats efter grundskolan. Det är i dagens läge den enda ens lite trygga vägen till arbetsmarknaden, där vars och ens insats behövs, betonar arbetsminister Sinnemäki.

Bland unga med enbart utbildning på grundstadiet är utanförskap från arbetsmarknaden och utbildning vanligare än arbetslöshet. Det ser ut som om 90 procent av de utanförstående och arbetslösa som vid 25 års ålder inte har examen efter grundnivån eller vars studier är avbrutna helt blir utan fortsatt utbildning.

- De ungdomar som står utanför blir utan utbildning, arbetskraftspolitisk service och andra samhälleliga tjänster. För att nå dessa ungdomar behövs ambitiösare politik och allt individuellare service, säger Sinnemäki.

Arbetskraftspolitiska åtgärder förebygger utslagning bland unga

Av de ungdomar som år 2003 deltog i arbetskraftspolitiska åtgärder var efter fem år bara 23 procent utanför eller arbetslösa. De hade också betydligt bättre framgång på arbetsmarknaden än de arbetslösa eller personer utanför arbetskraften som inte deltog i åtgärder.

De som deltagit i arbetskraftspolitiska åtgärder eller t.ex. varit i arbetspraktik eller lönesubventionerat arbete avlägger examen i större grad än andra arbetslösa eller utanförstående.

- Debatten kring fenomenet har redan lett bl.a. till att ungdomslagen stiftats och arbetsverkstadsverksamheten utökats. Inom verkstadsverksamheten och det uppsökande ungdomsarbetet har dessa ungdomar nåtts väl. Färska uppgifter från en riksomfattande enkät om uppsökande ungdomsarbete visar att 5 724 ungdomar fick långvarigare stöd genom det uppsökande arbetet. Erfarenheterna av uppsökande ungdomsarbete är goda. Ändringen av ungdomslagen har för sin del främjat myndighetssamarbetet. Ungdomarna har fått mera regelbundenhet i sina liv, arbete och utbildning och vid behov har de till och med kunnat hänvisas till vård, konstaterar kultur- och idrottsminister Wallin.

Marginaliseringen kan ha långa rötter

Utanförskapet är inte något fristående fenomen, utan orsakas av svaga utgångspunkter för ungdomar. Till exempel är sannolikheten att de som varit omhändertagna hamnar utanför arbetsmarknaden eller studier 4–5 gånger större än för alla unga i åldern 15–24 år.

Utanförskapet och arbetslösheten överförs åtminstone delvis från generation till generation. Föräldrar till dem som blir utanför har oftast bara lite utbildning.

Invandrare löper flerdubbel risk för utslagning

En stor del av dem som står utanför är invandrare. Invandrarnas risk för utanförskap är flerdubbel jämfört med andra ungdomar. Det finländska samhället verkar inte ha fungerande metoder för att få dem som hamnat utanför tillbaka till studier och arbetslivet.

Svårigheten att integrera sig i det finländska samhället och den finländska arbetsmarknaden framgår också av att 20 procent av de invandrade ungdomar som var utanför och arbetslösa och som enbart hade utbildning på grundstadiet hade lämnat landet under de fem uppföljningsåren.

För en del förlängs utanförskapet och arbetslösheten – för en del är det bara en mellanfas

Personer som år 2003 var i åldern 18–29 år, outbildade, utanför och arbetslösa följdes fram till år 2008 och man såg var de hamnat. Efter fem år hade drygt 60 procent kommit bort från utanförskapet och arbetslösheten.

Av dem som står utanför löper inte alla risk för utslagning. De kan bl.a. ta hand om sina barn och föräldrar. Utanförskapet är bara en mellanfas för en del av ungdomarna, de kan till exempel förbereda sig inför inträdesprov eller vara verksamma inom den s.k. tredje sektorn.

- Denna regering har på ett lyckat sätt bekämpat recessionens konsekvenser för ungdomsarbetslösheten, men nästa regering måste också ta itu med dessa mer strukturella frågor. Denna undersökning ger en bra grund för detta, konstaterar ministrarna.

 

Pekka Myrskyläs undersökning Nuoret työmarkkinoiden ja opiskelun ulkopuolella (arbets- och näringsministeriets publikationer 12/2011) finns på webben under adressen www.tem.fi/julkaisut.

Ytterligare upplysningar

Utvecklingschef Pekka Myrskylä, Statistikcentralen, tfn 09 173 43555, 050 500 3312
Arbetsministerns specialmedarbetare Katja Alvoittu, 050 396 0006
Arbetsmarknadsrådet Matti Sihto, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 604 8064
Kultur- och idrottsministerns specialmedarbetare Mikko Ollikainen, tfn 050 561 5861
Konsultative tjänstemannen Jaana Walldén, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09 160 77228