Hemsidan Ungdomsärenden Ungdomsarbete Kommunernas ungdomsarbete

Kommunernas ungdomsarbete

Ungdomsarbetet och -politiken hör till kommunens ansvarsområde. Målsättningarna för kommunernas serviceutbud för ungdomsarbetet finns beskrivna i ungdomslagen, men kommunerna bestämmer själva om förverkligandet och omfattningen av dessa.

Förutom kommunerna ansvarar även olika ungdomsorganisationer och övriga föreningar för förverkligandet av ungdomsarbetet. Tjänster gällande ungdomsarbetet kan även produceras regionalt, som ett samarbete mellan olika kommuner.

Till kommunernas ungdomsarbete hör att ge ungdomarna pedagogisk handledning och stödja deras uppväxttid samt att ställa ungdomslokaler till förfogande och erbjuda olika former av hobbyverksamhet, information och rådgivning, stödja ungdomsföreningar och övriga ungdomsgrupper samt ungdomsverksamhet inom idrott och kultur, mångkulturell ungdomsverksamhet och andra former av verksamhet som lämpar sig för lokala förhållanden och behov. Även ungdomsverkstäder kan höra till kommunernas ungdomsarbete.

Kommunernas ungdomsarbete förbättrar ungdomarnas levnadsförhållanden och skapar förutsättningar för medborgaraktivitet bland ungdomarna. Ungdomspolitiken förverkligas med hjälp av samarbete mellan olika sektorer, särskilt mellan ungdoms-, undervisnings- och socialväsendet samt med ungdomar, olika ungdomsföreningar och övriga organisationer som idkar ungdomsarbete.

Det finns mer än tusen ungdomslokaler och ca 240 ungdomsverkstäder i kommunerna. Det finns ca 150 olika grupper genom vilka ungdomarna har möjlighet att påverka i kommunerna, t.ex. ungdomsfullmäktige. Kommunerna satsar årligen ca 150 miljoner euro på ungdomsarbetet.

Kommunernas ungdomsfullmäktige och ungdomarnas möjligheter att bli hörda

Ungdomsväsendet är oftast knutet till idrotts-, kultur-, undervisnings- eller socialväsendet i kommunerna.

Ungdomarnas deltagande och möjligheter att bli hörda i frågor gällande det lokala ungdomsarbetet och den lokala ungdomspolitiken föreskrivs i lag. Man bör erbjuda ungdomarna möjligheter att delta i beredningen av ärenden som gäller det lokala ungdomsarbetet och den lokala ungdomspolitiken. Därtill bör ungdomarna ha en möjlighet att bli hörda i ärenden som berör dem.

Ungdomarna kan ges möjligheter att delta i beredningen och bli hörda bl.a. genom ungdomsnämnden eller andra nämnder som behandlar ungdomsärenden, i ungdomsfullmäktige och -parlament, med hjälp av olika webbplatser som erbjuder möjlighet att bli hörd eller t.ex. genom demokratifostran och system för inflytande i skolorna.

Ungdomsfullmäktige utses i regel genom val. Röstberättigade är vanligtvis de unga i åldern 13-20 år i kommunen, men åldersgränserna varierar. Fullmäktige kan även utses direkt utan val bland ungdomar som är intresserade av verksamheten.

Ungdomsfullmäktige har inte beslutanderätt i kommunala ärenden. Deras viktigaste uppgifter är att förmedla ungdomarnas synpunkter, önskemål och åtgärdsförslag till kommunens beslutsfattande organ. I vissa kommuner har ungdomsfullmäktige rätt att lämna in motioner till kommunfullmäktige, som i sin tur har skyldighet att pröva dessa ärenden.

Hemsidan Ungdomsärenden Ungdomsarbete Kommunernas ungdomsarbete