Hemsidan Utbildning Studiestöd

Utveckling av studiestödet

Målet med studiestödet är att trygga utkomsten för studerande som är i behov av ekonomiskt stöd och som studerar på heltid. Studiestödssystemet utvecklas på basis av de utbildningspolitiska målen för att främja jämlikhet mellan utbildningsnivåer och mellan studerande och för att man på ett effektivt sätt ska kunna avlägga examen.

Studiestödet indexbinds enligt regeringsprogrammet. Studiestödssystemet förnyas så att det stöder studier på heltid och snabbare avlagd examen. Som en del av reformen ska de missförhållanden som gäller studiestödet till studerande på andra stadiet rättas till och ställningen för studerande med familj ses över. Kostnaderna för revideringen av studiestödet överskrider inte de samhällsekonomiskt positiva effekterna av revideringen.

 

Aktuellt om studiestödet

Ändringar i studiestödet 1.8.2014

Enligt regeringsprogrammet binds studiestödet till ett index och systemet revideras så att det möjliggör studier på heltid och en snabbare utexaminering.

Ändringar på alla utbildningsnivåer

För att stödet bättre skall räcka till granskas studiepenningens storlek varje termin på basis av folkpensionsindexet. Höjningen som görs 1.8.2014 är 1,3 procent. Beloppen av statsborgen för studielån höjs med 100 euro.

För att förbättra studielånets andvändbarhet föreslås att man inte längre ska behöva betala en ränta på en procent under studietiden och att inkomstgränserna för ränteunderstöd binds till den s.k. lönekoefficienten. Inkomstgränserna för ränteunderstöd höjs från och med 1.3.2014 enligt den indexförändring som har skett under åren 2010-2013. Inkomstgränserna stiger med ca 10 procent. Inkomstgränserna höjs härefter vartannat år i överensstämmelse med förändringen i lönekoefficienten, vilket betyder att inkomstgränserna höjs nästa gång i mars 2016.

För att uppmuntra invandrarungdomar att utbilda sig kommer undervisning som förbereder för gymnasieutbildning och yrkeshögskolestudier och som riktar sig till invandrare att börja omfattas av studiestöd.

Ändringar på högskolestadiet

På högskolestadiet införs en studielånskompensation. Kompensationen ersätter studielånsavdraget. För en studielåntagare som avlagt högskoleexamen inom utsatt tid amorteras studielånet i penninginstitutet av statens medel med en summa som baserar sig på beloppet av det studielån som studeranden har lyft. Studielånskompensationen är 40 procent av den del som överskrider 2 500 euro av det totala studielånet under högskolestudierna. Dock beaktas högst det lånebelopp som beräknats enligt den målsatta tiden för examen eller examens omfattning. En studielåntagare har rätt till studielånskompensation för studier som börjat den 1 augusti 2014 eller därefter och för den först avlagda högskoleexamen som berättigar till studielånskompensation.
För att stödet ska användas mera planmässigt förkortas den maximala stödtid som beviljas för högskolestudier från 70 stödmånader till 64 stödmånader.

Enligt regeringens strukturpolitiska program höjs studiepenningens månatliga belopp, förutom indexhöjningen, med 11 procent och den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen förkortas med fem stödmånader. Meningen med ändringarna är att studiestödet skall räcka till för studier på heltid, att studietiden förkortas och att arbetskarriärerna förlängs för studerande som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti eller efter det.

Ändringar på andra stadiet

Inkomstgränserna för föräldrar till 18-19-åriga studerande på andra stadiet som bor självständigt höjs med 30 procent. Rätten till låneborgen utvidgas på andra stadiet så att även myndiga studerande på andra stadiet som bor med sina föräldrar kan få låneborgen, trots att de inte på basis av sina föräldrars inkomster är berättigade till studiepenning. Statsborgen beviljas dessutom studerande vilka bor någon annanstans än hos en förälder, som studerar vid ett gymnasium, enligt sina föräldrars inkomster är berättigad till studiepenning och för vilkas underhåll barnbidrag betalas.

Därutöver ändras grunderna för hur stöddtiden per termin räknas ut samt bestämmelser i anslutning till beviljande av studiestöd för annan utbildning än utbildning under offentlig tillsyn. Det så kallade halvmånadsstödet slopas. Studerande ska ha rätt till studiestöd för de kalendermånader som omfattar minst 18 dagar som räknas till den tid som ger rätt till studiestöd. Läroanstalter som ordnar annan utbildning än utbildning under offentlig tillsyn bör huvudsakligen förbereda för avläggande av fristående examen eller en examensdel enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Folkpensionsanstalten informerar närmare om ändringar i studiestödet (www.fpa.fi)  

  

Hemsidan Utbildning Studiestöd