Åtgärder för att motverka skolavbrott
Projektet JOPO® (Joustava perusopetus - flexibel grundläggande utbildning)
startade i januari 2006 då undervisningsministeriet beviljade anslag till kommunerna för att
utveckla verksamhet som siktar på att motverka skolavbrott i den grundläggande utbildningen och vid
övergången till andra stadiet. Målet är att utveckla och sprida verksamhetsformer för att förhindra
att ungdomar hoppar av grundskolan och blir utan avgångsbetyg. Med hjälp av verksamhetsmodellen
vill man utveckla personliga undervisningsmetoder inom den grundläggande undervisningen som tar den
enskilda eleven i beaktande. Projektet betonar funktionalitet, användning av olika
inlärningsmiljöer och inlärning i arbetslivet.
2009 fanns det totalt cirka 100 grupper för flexibel grundläggande utbildning med
totalt 953 elever.
I verksamheten effektiviseras det yrkesövergripande samarbetet mellan olika organisationer.
Medverkande är grundskolor, kommunernas ungdoms-, social- och hälsovårdssektor samt
yrkesläroanstalter, gymnasier och eventuella ungdomsverkstäder. Till stöd för verksamheten ordnas
regional och riksomfattande utbildning.
Undervisningen ordnas i smågrupper med ca 10 elever. För verksamheten i skolorna svarar ett
team, som består av en lärare och en ungdomsarbetare/socialarbetare eller motsvarande.
Undervisningen följer den grundläggande utbildningens läroplan. I projektet, som riktar sig till
ungdomar på grundskolans årskurserna 7–9, utvecklas undervisningsarrangemang som utgår från elevens
individuella livssituation, praktiskt inriktade och arbetsinriktade undervisnings- och
arbetsformer, riktade stöd- och rådgivningstjänster samt samarbete med den unga och hans eller
hennes familj.
Åren 2007 och 2009 publicerades Mera flexibilitet i den grundläggande utbildningen - att
inleda JOPO-verksamhet och att få den att rota sig.
Som ett led i projektet startade undervisningsministeriet i april 2006 en uppföljnings- och
utvärderingsundersökning. Undersökningen resultrerade en slutrapport i augusti 2008.
Lag om grundläggande utbildning 5 §
Kommunen kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen,
påbyggnadsundervisning och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning
för årskurserna 7–9. Kommunen beslutar också om ordnande av grundläggande utbildning för andra än
läropliktiga.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av flexibel
grundläggande utbildning.
Förordning om grundläggande utbildning 9 a §
Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrotten i den grundläggande
utbildningen och att förebygga utslagning.
Med flexibel grundläggande utbildning avses undervisning, inlärning och stöd för utveckling
som ordnas i enlighet med läroplanen inom den grundläggande utbildningen. Undervisningen ordnas i
små grupper i skolan, på arbetsplater och i andra inlärningsmiljöer med hjälp av sektorövergripande
samarbete samt med hjälp av stöd- och rådgivningstjänster.
Förordning om grundläggande utbildning 9 b §
En elev på årskurs 7–9 i grundläggande utbildning kan antas till flexibel grundläggande
utbildning. I undantagsfall kan också en elev som får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2
mom. i lagen om grundläggande utbildning antas till flexibel grundläggande utbildning om eleven kan
följa den läroplan som följs i den flexibla grundläggande utbildningen och om arrangemanget som
helhet kan anses vara till fördel för eleven.
En elev väljs till flexibel grundläggande utbildning utgående från en ansökan som eleven
eller vårdnadshavaren har gjort. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagningen av
elever och om antagningsförfarandet. När elever antas till flexibel grundläggande utbildning ska
man tillämpa likvärdiga antagningsgrunder.
Ytterligare information:
överinspektör Pirkko Holopainen, Utbildningsstyrelsen
tfn 040 348 7950
fornamn.efternamn@minedu.fi
utbildningsråd Jussi Pihkala, Undervisningsministeriet
tfn (09) 1607 7383
fornamn.efternamn@minedu.fi