Hemsidan Publikationer Utvärdering av universitetslagsreformen och dess effekter

Utvärdering av universitetslagsreformen och dess effekter

tiivistelmä / sammandrag
Tillbaka
  • Publikationens namn
  • Utvärdering av universitetslagsreformen och dess effekter 
  • Författare
  • Marja-Liisa Niinikoski, Johan Lunabba, Tuomas Raivio, Riikka Lehti ja Piia Pessala 
  • Arbetsgrupp
  •  
  • Publikationsserie
  • Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:21 
  • Publicerad
  • 2012 
  • Sidoantal
  • 90 
  • ISBN
  • ISBN 978-952-263-140-4 (PDF) 
  • ISSN
  • ISSN-L 1799-0343, 1799-0351 (Online) 
  • Språk
  • finska 
  • Beställningar
  • Utgivare
  • Undervisnings- och kulturministeriet 
på finska (1506 kb)

Sammandrag

Riksdagen angav de den nya universitetslagen år 2009 och den nya lagen trädde i kraft år 2010. I och med den nya lagen lösgjordes universiteten från statsorganisationen och universiteten blev ekonomiskt autonoma. I samband med lagreformen fick universiteten även en autonom arbetsgivarroll och alla tjänsteförhållanden ändrades till arbetsförhållanden.

I och med att riksdagen angav den nya lagen krävdes att regeringen uppföljer förverkligandet av den nya lagen samt dess effekter samt ger kulturutskottet en redogörelse över situationen i samband med vårsessionen år 2012. För detta syfte verkställde undervisnings- och kulturministeriet ett anbudförfarande för evalueringen under våren 2011. På basis av anbudsförfarandet valdes ett expert team från Gaia Consulting Oy och Innovus Oy att genomföra evalueringsuppdraget. Som stöd för evalueringen tillsattes en stödgrupp.

I ministeriets uppdragsbeskrivning lades tonvikten på evalueringen av effekterna av universitetslagen under transitionsperioden. Effekterna granskades med hänsyn på strategiskt ledarskap samt personalpolitik.

Evalueringen utfördes under augusti 2011 till mars 2012. På grund av den förhållandevis korta period som den nya lagen varit i kraft lades huvudvikten på evalueringen av lagreformens verkan på universitetens organisatoriska förändringar och effekterna av dessa.

Evalueringsarbetet ledsagdes av föreställningen att evalueringsmaterialet bygger verklighetsbilden av evalueringsobjektet. Evalueringsmaterialet bestod i huvudsak av bakgrundsmaterial för lagstiftningen, universitetens strategier och styrdokument, enkät förfrågningar till universiteten, intervjuer av rektorer och tjänstemän, två evaluerings forum samt survey förfrågningar riktade till universitetens personal, -administrativa enheter och – intressentgrupper. Insamlingen av relevant evalueringsmaterial visade sig mycket mer utmanande än förväntat. Även intern jämförelse av materialet var ställvis bristfälligt.

I analysen av survey materialet samt det kvantitativa material som insamlats i samband med evalueringsforumen tillämpades främst deskriptiva statistiska metoder. Intervjumaterialet analyserades främst utgående identifieringen av tematiska helheter, likheter och olikheter. Liknande metoder tillämpades för analysen av skriftligt bakgrundsmaterial.

Fram till mars 2012 visade sig lagreformens effekter vara tydligare gällande strategiskt ledarskap än personalpolitik. Effekterna i det strategiska ledarskapet har främst riktat sig på förstärkningen av det strategiska ledarskapet, -ekonomiska styrningen, omorganiseringen av intressentgruppsarbetet, samt omorganiseringen av interna arbetet och ledningssystemen. Den högsta universitetsledningen har haft en märkbar roll i åstadkommandet av dessa effekter. Personalen visade sig ha avsevärt mindre roll i förändringen.

Evalueringsresultaten antyder att universiteten under en relativt kort tidsperiod anammat arbetsgivarollen och använder aktivt den makt som kan förknippas därtill. Personalstorleken i universiteten har fram till 2010 stigit men under den korta perioden efter lagreformen antyder statistiken en svag minsking av personalstorleken. Uppsägningarna i universiteten har dock varit förhållandevis få och de har främst riktats till kategorin övrig personal. Finlands Akademins professorers och –forskares förflyttning under universiteten personalförvaltning har inte påverkat de generella personaltrenderna. Evalueringsresultaten antyder att lagreformen inte har förbättrat arbetstillfredställelsen i universiteten.

Evalueringen av lagreformens effekter ger inga direkta upphov till nya reformer i universitetslagen. Utgående från evalueringsresultaten kan dock lagstiftningen precisera och förbättra speciellt universitetspersonales roll och möjlighet att delta i planeringen av universitetens strategi och där tillhörande dialog. Samtidigt bör påpekas att dessa först och främst förknippas med universiteten interna handlingssätt och med ledningsförvaranden och organisationskultur överlag. Med andra ord är svårt at genom lagförändringar påverka den interna organisationskulturen.

Evalueringsresultaten pejlades mot europeiska universitetsreformers allmänna tolkningsreferensramar. Dessa antyder att personalens missnöje inte enbart har med universitetslagen att utan återspeglar ett mer omfattande missnöje gentemot rådande högskolepolitiska linjedragningar. Evalueringen tyder på att i de mindre universiteten är förhållandet till lagreformen och dess effekter positivare än i de större universiteten och anser att reformen var väl motiverad.

De tjänstemän och politiker som deltagit i lagreformsprocessen förespråkar att en förändring var nödvändig. Ekonomisk transparens, internationell konkurrenskraft, endamålsenlig forskning och undervisning ur näringslivets perspektiv samt balanseringen av den offentliga ekonomin kan även ses som förespråkande aspekter på förnyelsen av universitetslagen.

Ur ett helhetsperspektiv kan debatten om universitetslagsreformen och dess verkställande ses som polariserad. Universitetens kontinuerliga förnyelse och där tillhörande mångfacetterade faktorer har inte speciellt på ett längre tidsperspektiv har inte betonats i debatten. I detta samband är det även värt att påpeka att universitetens samhälleliga roll i största allmänhet är en politiks fråga och att universitetssamfundet inte är intern eniga i frågan.

Hemsidan Publikationer Utvärdering av universitetslagsreformen och dess effekter