Hemsidan Publikationer Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket

Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket

tiivistelmä / sammandrag / summary
Tillbaka
  • Publikationens namn
  • Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket 
  • Författare
  •  
  • Arbetsgrupp
  •  
  • Publikationsserie
  • Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2012:10 
  • Publicerad
  • 07-05-2012 
  • Sidoantal
  • 74 
  • ISBN
  • 978-952-263-146-6 (PDF)   
  • ISSN
  • ISSN-L 1799-0327, 1799-0335 (Online) 
  • Språk
  • svenska 
  • Beställningar
  • Utgivare
  • Undervisnings- och kulturministeriet 
på svenska (1371 kb)

Sammandrag

Arbetsgruppen tillsattes för att utvärdera omfattningen av undervisningen i svenska och undervisningsarrangemangen på olika utbildningsstadier samt för att reda ut olika möjligheter för hur undervisningen i svenska kan ordnas i den grundläggande utbildningen. Därtill ombads arbetsgruppen att komma med förslag på hur man kunde förbättra undervisningen och inlärningen av det svenska språket på alla utbildningsstadier samt hur den språkliga jämställdheten kan tryggas.

De svagare språkfärdigheterna i svenska språket beror på flera orsaker. Undervisningen i svenska har blivit mindre och mera ensidig i den grundläggande utbildningen. År 2010 studerade 89,9 procent av eleverna svenska som B1-språk och 8,3 procent som A1- och A2-språk. B1-lärokursen har till sin omfattning minskat med hälften jämfört med 1970-talet. Efter reformen av studentexamen blev det andra inhemska språket ett frivilligt ämne i studentskrivningarna 2004. Detta beslut har lett till att antalet studenter som valt att skriva svenska sjunkit så att de 2009 uppgick till endast 68 procent. Det finns också regional variation och skillnader mellan könen när man ser på vem som väljer att skriva svenska.

Dessa ändringar i struktur och mängd inverkar på kvaliteten på språkutbildningen och kontinuum av studierna i svenska från småbarnsfostran till vuxenutbildning förverkligas inte med de nuvarande resurserna och förfaringssätten. Inlärningsresultaten i svenska är inte tillfredsställande och skillnaderna mellan könen vad gäller kunnande och attityder verkar öka.

Särskilt kritiska är övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet och högskolor. Den nuvarande situationen på de lägre stadierna har lett till att högskolorna är tvungna att åtgärda bristerna i kunskaperna i svenska, vilket i sin tur leder till att högskolornas resurser för att utveckla de studerandes färdigheter bland annat för behoven i arbetslivet blir ännu mindre.

Arbetsgruppen anser att det är absolut nödvändigt att granska hur undervisningen i svenska språket utvecklas ur tre olika synvinklar. Dessa synvinklar är principerna för utbildningskontinuum och tryggande av jämställt lärande, utveckling av läroplaner och undervisningsmetoder samt utveckling av invandrares möjligheter att erhålla den nivå på språkkunskaper i svenska som behövs för att klara sig i arbetslivet.

En av de centrala slutsatser som arbetsgruppen dragit är att det är en på många sätt problematisk tidpunkt att inleda studierna i svenska på sjunde klass. På grund av detta anser arbetsgruppen att det är viktigt att i fortsättningen granska tidpunkten för när studierna i svenska inleds. De förslag som gäller utveckling av undervisning i svenska betonar en revidering av läroplanerna och undervisningsmetoderna samt ett kontinuum i grund- och kompletteringsutbildningen i lärarutbildningen. Vad gäller invandrare, konstaterade arbetsgruppen att invandrare bör ha samma utbildningsmöjligheter som resten av befolkningen.

Hemsidan Publikationer Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket