Hemsidan Publikationer

Lösningsmodell för privatkopieringsersättning

tiivistelmä / sammandrag
Tillbaka
  • Publikationens namn
  • Lösningsmodell för privatkopieringsersättning 
  • Författare
  • Markus Leikola 
  • Arbetsgrupp
  •  
  • Publikationsserie
  • Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:11 
  • Publicerad
  • 10-05-2012 
  • Sidoantal
  • 30 
  • ISBN
  • 978-952-263-147-3 (PDF) 
  • ISSN
  • -L 1799-0327, 1799-0335 
  • Språk
  • finska 
  • Beställningar
  • Utgivare
  • Undervisnings- och kulturministeriet 
på finska (918 kb)

Sammandrag

En modell med tre punkter föreslås för ersättningssystemet för privat kopiering. Systemet baserar sig på en utvärdering från flera olika källor av den olägenhet som kopiering förorsakar marknadsmässigt. I trepunktsmodellen breddas grunden för ersättningen och nivån sänks jämfört med de nuvarande anordningarna och lagringsenheterna till att omfatta även molnbaserat innehåll och -tjänster samt innehåll och tjänster som konsumenter betalar för och som är oskyddat. Samverkan mellan dessa tre uppsamlingspunkter orsakar de största avgifterna för de konsumenter som troligtvis kopierar de mest värdefulla innehållen och på så sätt åsamkar de största olägenheterna för innehavare av upphovsrätt. En av de största nackdelarna med det gamla systemet är att ersättningsavgiften i hög grad riktar sig till kopiering av eget innehåll. Det här problemet försvinner nästan helt.

I preliminära uträkningar sjunker, eller stiger åtminstone inte, den helhetsbelastning som riktar sig till handeln med anordnings- och lagringsenheter. Samtidigt stiger upphovsmännens ersättningssumma till de senaste årens medelnivå. Den marknadsnackdel som ersättningssystemet förorsakar minskar betydligt då den nuvarande 13-34 procents ersättning som ingår i priset för ersättningsberättigade anordningar sjunker till 0,5-1,0 procent av priset. Inte heller i molnbaserade tjänster eller lagringstjänster har nivån på 0,5-1,0 procent någon större inverkan på konsumentens val eller företagens lönsamhet. Nya produkter och tjänster inom ersättningssystemen är bl.a. datorer, tabletter, skrivare, avgiftsbelagda molnbaserade tjänster, avgiftsbelagda nätinnehållstjänster, en del av de avgiftsbelagda tv-kanalerna, en del av ljudböckerna samt ljud- och videoupptagningar. Huruvida mobiltelefoner, pappersböcker och papperstidningar borde ingå i systemet har lämnats öppet.

Efter reformen är nivån på Finlands ersättningssystem ändå den lägsta i Europa. Därutöver gör det förenklade redovisningssystemet att de indirekta kostnader som förekommer i handeln sjunker märkbart i fråga om att upprätthålla systemet. Det skall också bli enklare för företag som köper ersättningsbelagda produkter och tjänster att befrias från avgifter så att antalet företag som blir befriade och befrielsesummorna ökar flerfaldigt.

Man klargör också avtalsfrihetens och licensieringens ställning: å ena sidan kan upphovsrättsinnehavarna välja en licens av Creative Commons -typ för fritt bruk, en licens för effektivt tekniskt skydd och begränsad användning eller en ersättningsavgiftsbelagd användarrätt. De två första grupperna omfattas inte av ersättningsavgiften, varje grupp krymper alltså i och med reformen. Å andra sidan vidgas ersättningsavgiften till att omfatta allt innehåll, inte bara musik och av-material. Nya grupper som drar nytta av det nya systemet är bl.a. fotografer, författare och freelance-journalister, men i värdekedjan även sådana förläggare och personer som samlar innehåll och som förorsakas olägenhet av privat kopiering vid sidan av de ursprungliga upphovsmännen.

Man föreslår också att man i detta sammanhang löser frågan om nätlagring av tv-program som en tjänst (t.ex. Sonera Viihde, Elisa Viihde) så att verksamheten skulle vara licensbelagt. Enligt förslaget förhandlar tv-bolagen och operatörerna först sinsemellan om prisnivån, men om de inte kommer överens till hösten så löses saken med en avtalslicens. Det vore lösningen på problemet med de reklaminkomster som kommersiella tv-kanaler nu blir utan och operatörerna blir fria att utveckla tjänsten utan att vara tvungna att bygga in ett användargränssnitt som t.ex. digibox. Att utan lov banda hela kanaler på förhand för att göras tillgängliga för allmänheten skulle enligt förslaget fortfarande vara förbjudet. Molnbaserat innehåll och - tjänster har alltmer ersatt fysiska upptagningsanordningar och det finns skäl att lösa de juridiska frågorna kring detta nationellt innan de internationella leverantörerna tas in på marknaderna på allvar.

En annan reform är att det nuvarande systemets så kallade kollektiversättningar, dvs. den ickeindividualiserade andelen av redogörelsen som i huvudsak delas ut som stipendier, försvinner från ersättningssystemet och tas in i statsbudgeten. Denna summa på ca 2,5 miljoner euro ordnas kostnadsneutralt eftersom reformen i och med att de nya mervärdesskatter som utländska anordningsaffärer inbringar på den inhemska anordningsmarknaden, är lika stora. Ersättningsavgiftens administration konkurrensutsätts, förvaltningens transparens blir bättre och olika intressentgrupper kan på ett bättre sätt inverka på systemets detaljer.

Reformen fortsätter sin remissrunda, lagstiftningsarbetet utförs under sommaren och till hösten behandlas ärendet i riksdagen. Målet är att den nya modellen träder i kraft från och med ingången av 2013. Alternativa modeller, budgetfinansiering eller insamling av avgifter via Yleskatten verkar politiskt sett betydligt svårare att genomföra.
Hemsidan Publikationer