Hemsidan Publikationer Läroavtalsutbildningen

Den allmänna situationen för läroavtalsutbildningen samt utveckling av dess kvalitet och effekt

tiivistelmä / sammandrag
Tillbaka
  • Publikationens namn
  • Den allmänna situationen för läroavtalsutbildningen samt utveckling av dess kvalitet och effekt 
  • Författare
  • Utredningsman Heikki Suomalainen 
  • Arbetsgrupp
  •  
  • Publikationsserie
  • Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2009:1 
  • Publicerad
  • 15-01-2009 
  • Sidoantal
  • 32 
  • ISBN
  • 978-952-485-642-3
    978-952-485-643-0 (PDF)

     
  • ISSN
  • 1458-8102 (Print) 1797-951X (Online) 
  • Språk
  • finska 
  • Beställningar
  • Universitetstryckeriet 
  • Utgivare
  • Undervisningsministeriet 
på finska (1032 kb)

Sammandrag

”Läroavtalsutbildning är den mest flexibla, arbetslivsrelaterade och ekonomiskt effektiva utbildningsformen för vuxna. Den stöder arbetstagarnas och företagens verksamhet och stabilitet i ett område.” (Kommentar till enkät på Internet)

Läroavtalsutbildningen har som arbetslivsrelaterad utbildningsform inom yrkesutbildningen ökat i popularitet under hela 2000-talet och nuförtiden är det årliga elevantalet omkring 50 000. Den snabba ökningen har också medfört negativa drag och hot mot kravet på en upprätthållen kvalitet. Det behövs allt mer läroavtalsutbildning i framtiden. Därför behöver läroavtalsutbildningen under de närmaste åren en heltäckande utvecklingsstrategi med beaktande av att behovet ökar, att det behövs stöd för det förändrade arbetslivet samt tillräcklig resurstilldelning. Den strategiska planeringen sker i tre steg.

Med hänsyn till detta föreslår utredaren att undervisningsministeriet tillsätter en stående läroavtalsdelegation för den strategiska planeringen av läroavtalsutbildningen samt uppföljningen av dess verkställighet, utveckling och kvalitet. I delegationen utses en generalsekreterare som bör få tillräckliga resurser. Generalsekreteraren ansvarar inom utbildningsförvaltningen för läroavtalsutbildningen som sin centrala uppgift. Läroavtalsdelegationen bör tydligare än hittills betona att det ska finnas möjligheter att inom läroavtalsutbildningen avlägga examensdelar eller enbart få fortbildning.

Utredaren föreslår att undervisningsministeriet startar en informationskampanj i nära samarbete med samtliga organisationer i arbetslivet. Kampanjen bör som mål ha ökad information och uppskattning för läroavtalsutbildningen samt förståelse för dess särdrag.

Arbetsplatshandledarna intar en central ställning när det gäller att åstadkomma god kvalitet och effektivitet i läroavtalsutbildningen. Det föreslås att undervisningsministeriet fäster särskild uppmärksamhet vid utbildningen för arbetsplatshandledare. En åtgärd är att ett Internet-baserat utbildningsprogram för arbetsplatshandledare planeras. Dessutom utvecklas metoder som främjar och stöder möjligheterna att i realiteten genomföra läroavtalsutbildning i sm-företag.

Den blivande läroavtalsdelegationen utreder på vilket sätt den teoretiska undervisningen och inlärningen på arbetsplatsen bättre än hittills kan samordnas i syfte att öka utbildningens effektivitet.

Undervisningsministeriet bör fästa uppmärksamhet vid det entreprenörskap som förekommer vid läroavtalsutbildning och följa utvecklingen. Om det då framkommer att kvaliteten på grund av entreprenörskap blir lidande, måste man reagera på detta omedelbart.

Det föreslås att undervisningsministeriet beställer en utvärdering av läroavtalsutbildningens effekt.

Läroavtalsdelegationen utreder vilka möjligheterna är att förenhetliga förvaltningsmetoderna bland olika utbildningsanordnare. Undervisningsministeriet planerar enhetliga formulär för anordnare av läroavtalsutbildning.

Det föreslås i utredningen att undervisningsministeriet i samband med reformen av statsandelssystemet 2010 utreder möjligheterna att ändra grunderna för finansieringssystemet så att trycket på nuvarande två beräkningsdagar lättar och ändringen minskar arrangemanget med kvalitetssänkande beräkningsdagar samt sporrar till att föreskriften om individualisering uppfylls.

Utredaren föreslår en övergång till ett statsandelssystem som grundar sig på egna reella kostnader för läroavtalsutbildning. Före övergången bör effekten för helheten samt den enskilda utbildningsanordnaren utredas.

Ändringar i nuvarande kvoteringssystem för yrkes- och specialyrkesexamen föreslås, så att personer som saknar examen från andra stadiet kan avlägga en yrkesexamen genom att ha fått läroavtalsutbildning oberoende av kvotering, om övriga förutsättningar för utbildningen föreligger. Samma undantagsställning ska gälla för en person som planerar avlägga en yrkesexamen för företagare och för läroavtalsutbildning i rekryteringssyfte.

Utbildningsersättningen till arbetsgivaren för läroavtalsutbildning varierar starkt vilket inte alltid är befogat. Undervisningsministeriet bör därför utröna arbetsgivaren faktiska kostnader för utbildningen och variationer inom branscherna och sedan fatta beslut om att ta i bruk ett ersättningsförfarande som motsvarar kostnaderna.
Hemsidan Publikationer Läroavtalsutbildningen